Handcolorerat

Jag gillar gamla handcolorerade bilder. Dom blir så fina. Lite underliga i stämningen, mystiska nästan. Vissa ser man inte direkt att dom blivit färglagda, man lägger bara märke till att det är något som inte riktigt stämmer. Dessa här nedan har jag hittat på nätet. De första är ju mina favvoflickor som jag visat här tidigare. Vinnarna av en skönhets tävling i Washington 1922. Underbara!

En tjej som verkar inspirerats mycket av liknande gamla bilder är Shae Detar.

Jag har följt hennes blogg några år och gillar verkligen det hon gör.

Hon är fotograf, vintage fantast och en enorm inspirationskälla.

Hon brukar måla på sina egna bilder, vilket blir jätte coolt och ofta väldigt eget.

På senare tiden har hon börjat anlitas till modefotograferingar och hennes bilder blir så himla stämningsfulla.

Vill ni se mer så finns hon här.

Snart är det nyår och det kommer folk hit hem till oss i lilla huset.

Ska bli mysigt.

Ses nästa år :)

Sådan mor sådan son

-Maamma! Om man lyser med en ficklampa i hålet i taket så ser man pärlspont där inne!

-Mmmmmm

-Mamma,.... får jag titta mer?

-Mmmm, titta mer du.

Riiiiiitcchhh!!.......

-Ojdå.

Ja, så det kan gå. Nu har vi helt plöttsligt ljustgult pärlsponts tak i vardagsrummet.

Med en triljon spikade nubb i.

Bara att börja dra då.

Fifteen minutes of fame

Idag fick jag då mina fifteen minutes of fame när jag var med och pratade i P4 Blekinges morgon program.

Jag visste inte alls vilka frågor dom skulle ställa men tycker det blev bra ändå.

Inga direkta pinsamheter eller svordomar hoppade ut ur munnen. Puh!

Vill ni lyssna själva så kan ni göra det här.

Jag kommer på ca 08.15.

Nu utropar jag mig själv som Blekinges egna Underbara Clara.

( om ni undrar vad det är för underlig dialekt jag pratar så är det bara dalmål som blivit undertryckt av blekingska)

Huset i skogen

Hej och hå här kommer reportaget om det fina huset som ligger tvärs igenom skogen från mig.

Här bor L som är bibliotekarie och P som arbetar som svetsare. Tillsammans har dom sonen lilla B och en till liten skogsbo kikar ut om bara någon månad. Huset har jag själv spanat på när det låg ute till försäljning, men det var för litet för oss. Men den här lilla familjen tänkte några steg längre och köpte huset, byggde ut det och gjorde det apfint! De fina tapeterna är 70-tals original och har inhandlats  i den gamla tapetbutiken , aka "tapethimlen" där jag köpt alla mina gamla retrorullar. Välkomna in till huset i skogen:

Huset har två entreer. En som används året runt och ligger i utbyggnaden och en som hör till den gamla delen och bara används om sommaren då den inte är isolerad.

Köket ligger i den gamla delen av huset och är delvis öppet upp till en halv övervåning där man kan sitta och dingla med benen ner i köket. Här samsas både modern köksinredning och den gamla vedspisen.

Vardagsrummet ligger helt i den gamla delen av huset och här har man öppnat upp till nock och tagit fram bjälkarna. Vid kakelugnen kan man gå upp till den halva övervåningen över köket.

I den nya delen av huset ligger lilla Bs rum

Som avslutning från den här familjens hus så måste jag visa denna lilla inredningsdetalj.

Två gamla foton som en släkting till L har tagit för länge sedan på ett gäng kvinnliga släktingar på en sten.

Bilden framifrån har satts upp på ena sidan väggen, på den andra sidan väggen sitter bilden på rumporna :-)

I dag jobbar jag hemifrån och njuter av kakelugnssprak och lussekatter.

I morgon ska jag prata ( göra bort mig) i radio. Är så nervös att jag förnekar min hjärna att jag skall dit.

Jag VET ju att det mesta jag säger i nervösa situationer kommer ut som totala grodor, svordomar och svammel. Vi får se hur det går.

A beautyful house near where i live.

Hemliga väggar

Vårat hus är över hundra år gammalt, i husbeskrivningen som vi fick hos mäklaren när vi köpte huset stod det att det byggdes 1909, men enligt det vi hittar i väggarna så byggdes det två år tidigare. Längst inne vid brädväggarna innanför alla lager av tapet sitter det nämligen alltid tidningspapper och de bitar vi hittat har alla varit daterade till 1907.

För att påminnas om husets historia och alla de hemligheter som dessa väggar sett genom åren så har jag gjort en liten tavla som hänger i hallen. I ramen samsas funna gamla gulnade tapetbitar med det finaste urklippet vi hittills hittat i väggarna.

Det vackraste och sorgligaste jag någonsin läst.

Dödsrunan över Kapellmästaren Gustaf Amandus Odén.

Så himla fint.

Igår var det en fullsmäckad dag med pepparkaksbak hos finaste Sara följt av en fantastisk folkmusikkväll i Ronneby med bla duktiga Bessman och Fridens Liljor och folkmusikkören.

Nu efter lunch så ska jag ta med mig minstingen och pulsa igenom skogen.

På andra sidan ligger nämligen ett helt fantastiskt hus tillhörande några bekanta till mig, och jag har fått lov att komma dit och fota idag. Jippie jippie!! Jag lovar att lägga upp det på bloggen senare i veckan.

( om ni undrar varför det inte blivit så många inlägg om sömnad och retrotänk på sistone så finns det en förklaring till det. Tänker bara inte ge er den nu. Tack för att ni hänger kvar )

Världens bästa bloggläsare!

Vet ni om att jag har världens bästa , finaste och mest generösa bloggläsare?!

Läsare som håller utkik efter tyger på loppisar åt mig fast jag inte ens bett dom göra det.

Läsare som skickar vackra band till mig när dom flyttstädar. 

( har bild på den fina skatten men bilderna är i kameran och min make har inte installerat redegeringsprogrammet på datorn ännu)

Sådana här skatter får jag skickat till mig ända ifrån Dalarna. Flera meter fantastiska tyger i underbara mönster. Alldeles oanvända. Jag är så lycklig så jag får spatt!! Tack å tack å tack snälla Helen!

Här hemma har mattorna åter fullt hela vardagsrumsgolvet. Det sprakar i både vedspis och kakelugn och snön vräker ner där ute i mörkret. Tror visst det blev jul helst plötsligt.

I have the best blogreaders in the world. One of them ,Helen, just sent me all these wonderful fabrics she found in a fleemarket. I am sooo happy!!

Åh åh åh Århus!

Nu är jag hemma igen efter min lilla egotripp.

Så himla härligt! Jag har gått och gått och gått så jag har stora blåsor på fötterna.

Jag har pratat så mycket danska att jag fått träningsvärk i käkarna.

Minnen har förstärkts, gamla platser kommit tillbaka i minnet och nya perspektiv har dykt upp.

Jag har mött de finaste vännerna som jag inte sett på mellan åtta och tolv år.

Fina stad, fina minnen, nya minnen.

 Innan jag åkte sydde jag två klänningar av Tradera tyg.

Man vill ju ha nåt nytt med på resan :)