Ingemars täcke

En beställning till en liten Ingemar. Folkligt skulle det vara, folkligt blev det.

Släkten är bäst

En kvinnlig släkting till min man har blivit glömsk och flyttat till ett hem.

Vi i släkten har nu gått igång att rensa hennes lilla hus och precis som många andra i hennes generation så har hon sparat på nästan allt genom åren. Eller,..kanske inte sparat men i allafall unvikit att slänga.

Något vi hittat säckvis av är textilier. Gammalt, trasigt, helt, musätet, exklusivt, upphängt, inknölat, uppsprättat, uppklippt, lappat, lagat och glömt sen länge av ägarinnan. Ensamma udda ärmar från klänningar, 40-tals täcken, udda skärp, underkläder, silkesstrumpor i blommig låda, osv.

Jag har hittat kläder från 1830-talet till 1980-talet och allt därimellan.

Och ingen annan än jag verkar vilja ha med dessa skatter att göra. Men lyckligare för det är jag såklart!

Här är några av dom klänningar jag hittat från 50-60 talet och som var ganska hela.

Så himla fina!! De flesta av klänningarna verkar vara i storlek 40 ungefär. En är en barnklänning och en är stl34-36.

Inklölad i en gammal skopåse längst in i en garderob hittade jag en fantastisk 40-tals klänning och i en annan garderob hittade jag en helt handsydd dräkt från början av 1800-talet. Fast dom gobitarna tar jag i ett annat inlägg. Cliffhanger!!!!

Some dresses i have found in a house that belongs to a relative. She has now moved to another home and left all those treasures behind.

Hej hall!

Spädde ut tapeten med en pärlspontspanel så räckte den till nästan hela hallen.

Nu fattas det bara lite lister och en ny hängare till barnen så är det klart.

I like.

Jakten på tapeten

I sin vanliga ordning har jag såklart blivit kär i en tapet. (Ja, ni känner ju mig vid det här laget och vet hur ja går igång på tapeter.) En vanlig kväll sufade jag runt på nätet och hittade denna skönhet: Katharina från Sandbergs.

Jag blev otroligt kär i mönstret men tyckte att det var alldeles för mörk för att ha i ett helt rum. Den hade varit perfekt om den varit sådär 30-tals beige istället tänkte jag. Tapeten fanns också i tre andra varianter. En jätte ljus, en blåvit och en grålila. Men ingen stämde riktigt med min vision av den perfekta tapeten.

Men en dag halkade jag in på den här bloggen och fick se något alldeles underbart:

min älskade tapet i en helt annan färgsättning, och helt underbart fin!!!

Frenetiskt tog jag upp jakten på denna goding. Först ut var den lokala tapet och färgaffären.

Dom hade inte sett just denna variant av tapeten men ringde till Sandbergs som konstaterade att den är  tryckt i den gamla färgställningen som fanns för ca 5 år sedan. Och nej, inga rullar fanns kvar. Attans då.

Efter att ha sökt vitt och brett på nätet erkände jag mitt nederlag och åkte igen till närmaste tapetbutik för att beställa ett tapetprov på den tapeten som nu fanns i liknanade färger, den grå/lila.

Dagen efter fick jag tapetprovet i en papprulle och åkte hem med bultande hjärta.....men nej.

Den var alldeles för grå. Underbart vacker, men för sober och elegant för det här huset. Den grå tapeten behövde rejäl takhöjd och stora fönster. Inte en lite sketen stuga på landet.

Jag nålade upp den i snedtaket i sovrummet för att fundera lite. Men...nej.

När jag publicerade fotot här ovan på instagram hände det oväntade grejer minsann..

Hon som hade färgsatt den äldre kollektionen av denna tapet , Hanna, hörde av sig och sa att hon kände sig ärad av att jag gillade förra kollektionen mer!! Alltså, vad är chansen för det?!

Ännu en annan Instagram användare tipsade om att hon hade haft en annan gul färgsättning i hennes gamla lägenhet:

Nä nu jäklar tänkte jag, och tog helt enkelt kontakt med Erika som driver bloggen där jag hittat den fina tapeten och frågade om hon inte råkade ha någon rulle över efter alla dessa år....

Och gissa vad.. Det hade hon!!! Inte en hel rulle, men nästan. Och lite stuvbitar. ( några lite musätna i kanten men det är ju inte så noga..) Jippie jippe!! I samma veva sålde jag en vintageklänning till en annan tjej på Insatgram och för den fick jag precis samma summa som jag fick betala för tapeten. Plus minus noll alltså.

Idag fick jag hem rullarna,..alltså jissess vad det kliar i fingrarna efter att få sätta upp den! Lyckliga jag!!

Och idag berättade även färgsättaren Hanna historiken bakom tapeten.

Den är döpt efter Katharina Ohlsson som var bebyggelseantikvarie vid länsmuseet i Kristianstad. Hon var tydligen en tapetnörd även hon. Tapeten kommer från hennes hus i Östra Göinge och var daterad till 1928. ( om Hanna minns rätt)

Alltså,..en vacker tapet MED historia bakom,...tapetorgasmen är nära..Nu ska jag bara klura ut vad den räcker till och var jag ska sätta upp den.

Dessutom älskar jag instagram ;)