Under tak

I två dagar nu har jag haft en inneboende i familjen , nämligen min vän Kim.

Han är inte bara trummis i tre olika band ( Lide Najs , Storskogen, Solklart) utan arbetar även som snickare.

Eftersom jag länge tänkt på att bygga en uteplats av mina gamla fönster så föll valet naturligtvis på honom.

( Vi har hade nämligen ingenstans på hela gården där man kunde sitta ute under tak, vilket jag saknat jätte mycket.)

Men nu jäklar blev det av. Fram med några av mina ca 60 st fabriksfönster och och bygget kunde börja!

Framför trappen på baksidan av huset stod det förut en tujaväxt. En sån där hiskelig, barrig och mörk 70-tals historia som bara var trist , svalde allt ljus och skymde berget som gick i dagern. Jag sågade ner den i somras men sparade stubbarna i väntan på att jag skulle komma underfund med vad jag ville ha där i stället.

Men exmaken ville inte ha stubbar där så han grävde bort dom och en massa mer, vilket resulterade i en stor ful grop alldeles framför trappen. Sen blev det höst och exmaken flyttade , så i nästan ett helt år har vi levt med " gropen". Jätte trist. Så när jag nu skulle fixa uteplats så byggde vi den rakt över hålet såklart! Blev jätte bra!

Här är Kim i färd med att gräva ner betongplintarna.

Och här reses hörnstolparna, som stagas upp av spillträ.

Nästan färdigt...

Nöjd färdig snickare och snygg uteplast!!!

Hejja Kim!!

Jag har själv bestämt hur uteplatsen ska se ut, med bara en glasvägg. Jag ville ha berget fritt och vägglöst ut mot gården så att man kan sitta på verandangolvets kant om man vill. Vill jag ha fler glasväggar någon gång i framtiden så kan man ju bara sätta dit fler fönster. Taket är räfflat vitt plasttak och golvet är av brunt impregnerat virke. Nu ska alltihopa bara målas. Kommer bli så jädrans snyggt. Åh vad jag ska hänga där och mysa!

Klänningar,...kan man ha för många?

Minns ni klänningen som jag fick låna av fantastiska Elisabeth Dunker som driver Fine little day?

(Jag är fortfarande häpen över att hon faktiskt skickade den till mig utan att ha en aning om vem jag var..)

Nu har jag gjort klart min egen. Tyget jag använde valde jag pga att kvalitén var liknande som orginalklänningen. Jag fick det av en vänlig själ förra sommaren, alldeles gratis.(Det har små knallrosa droskor och landskap överallt. Jätte skumt..)

Här är klänningen med den avtagbara jackan på.

Och utan. 

Sen har jag fått förfrågningar om att visa denna skapelse som jag fipplade ihop i våras av ett påslakan jag hittat på loppis. Med och utan jacka.

 Den här sydde jag till Svensk Slöjd idag.

Jag tröttnar verkligen aldrig på detta fantastiska rosentyg.

Hade jag kunnat hade jag ägt en klänning i varje färgställning.

Har jag förresten nämnt att jag har fler klänningsidéer i huvet?......

Playsuit

Hittade den här bilden på Instagram tjejen " Meandwilson" för ett tag sedan. Bara älskade hennes 40-tals byxdress och kände att jag ville sy nåt liknande till mig själv. Sen hittade jag klänningen här nedanför på Pinterest och ville helst sy en sån också. Men jag hade ju inte tid att sy båda två så då fick jag helt enkelt slå ihop de två idéerna till en.

Et Voila!!!

En playsuit i tunnaste blommiga bomulstyget. Med fickor, krage och lagom långa ben.

I like it!!

Och för er som tyckte förra inlägget var lite deppigt, så var det inte meningen att låta så. Jag ville bara vara saklig. Ang skilsmässan så känns det mer såhär :)

In swedish the word "married" is the same word as "poison".

Det här är min mormor och morfar.

I år firar dom 62 årig bröllopsdag och då hade dom ändå varit förlovade i sex år innan dom gifte sig.

Där kan man prata om att leva ett helt liv med någon.

Morfar har berättat att han aldrig vågade tro att mormor skulle bli hans. Hon kom från en fin familj som hade handelsträdgård och som försåg hela Bollnäs med tulpanlökar varje år. Hon var så vacker att hennes porträtt alltid fick stå längst fram i fotografens fönster. Morfar,  var från en fattigare familj med sex syskon och jobbade på järnvägen. Han har också berättat om den gången han satt med sina vänner i Bollnäs och mormor gick förbi. Hur han busvisslade och blev helt generad och till sig när mormor vände sig om och tittade på just honom. 

Och den gången som jag och hela familjen följde med till Bollnäs och hälsade på deras i deras hemtrakter, och morfar pekade ut trädet utanför mormors hus där dom brukade pussas hej då innan dom skiljdes åt på kvällarna. Fina mormor och morfar.

Riktigt så länge var inte jag gift..

Anledningen till att det ett tag var så tyst här på bloggen...

Nu börjar ett nytt liv.

Jag , huset och de tre barnen.

Finbesök

Idag hade vi finbesök minsann.

Julia kom hit på besök tillsammans med sin familj. I vanliga fall bor dom i Colombia, men nu är dom hemma och hälsar på i stan över sommaren. Förra gången dom var hemma var för två år sedan, och innan dess var sommaren 2006.

Den här fina bilden tog vi först. Alla tyckte den blev jätte bra tills vi insåg att Salvador fattades....( eh,..många barn att hålla reda på?)

Så då fick vi ta en till. Fast denna gång ville inte Clara vara med...

Omöjligt att fånga alla på samma bild verkar det som.

Ni kikar väl in på Julias Blogg ibland? Jag själv kikar in där så ofta jag kan, hennes iakttagelser av att bo i ett annat land ger mig perspektiv på min egen tillvaro. Eller som idag. Här har dom varit hos oss halva dagen, käkat jordgubbar och druckigt kaffe. Barnen har lekt som barn gör. Cyklat, gungat och härjat. Innan de åker nämner Julia i förbifarten att jag gärna får höra mig för hos vänner och bekanta efter barnskor. Det var visst väldigt många barn hemma i deras Colombia som inte ägde några skor så hon hade tänkt ta med några tillbaka och skänka bort... 

Träffad mitt i hjärtat blir man.

Självklart har vi redan rotat fram sex par :)

Säljeryd

Hej hå!

Nu har det varit tyst här i några dagar igen. Jag har nämligen tagit barnfri helg och varit på Säljerydsfestivalen. Detta spetsade mumindalen, indränkt i baktakt , dreads och gemenskap över åldrar och samhällsstatus. Det var tredje gången jag var där. (Har skrivit en snabbnotis  innan. Och även här.))

Jag såg fantastiska band som Storskogen, Solklart, Partiet  och Matti Matti.

Nätterna var ljusa, ljumma, långa och fyllda av vänner, brinnande eldar,lösspringande hundar, kulörta ljusslingor och musik som aldrig tog slut. Dagarna var slöa och lugna, varvade med bad i sjö, veggomat, häng på campingen och tupplurer i bilen. Sätena fällda, bakluckan vidöppen , alla rytor nere och solen som sken och sken.

I år tog jag mig tid att kika in i huvudbyggnaden. Vilket vackert hus! ( jag kunde dock inte fota alla rum efterssom det låg folk och sov på golvet i princip överallt....)

Den här uppstoppade tranan ville jag nästan ta med hem.....

Favvotapeten..

Men nu är jag hemma igen. Med brunbrända axlar, växthusinspiration, en CD med Matti Matti och tusen känslominnen. Tillbaka till verkligheter med mammascans köttbullar, tidiga morgnar, sonen som tjatar om att få spela Wii och fyra veckors sommarsemester.

So long mumindalen!

Jag syr vidare...

Ja, jag syr vidare jag närhelst jag får tid.

Den turkosa 40-talaren sydde jag i dag. Den är i storlek S.

Den mörkblå är en omlottis i L.

Ibland hinner jag även hobbysy lite. Den här klänningen sydde jag till min mellantjej i fredags.Hon har tjatat lääänge att få en klänning i det tyget. Tyget är ett traderafynd och är ifrån 50-talet. Själv har jag haft en klänning i samma tyg fast rosa/grått när jag var liten. Och min mamma hade den när hon var liten.

Minns ni den?

Idag har jag även sytt dessa två beställningar på barnklänningar till ett par systrar. En i str 104cl och en i str 80cl.

Och sist med inte minst, ett kundfoto på fina Anna som köpt den svarta klänningen från mig.

Värsta pinglan!

( Anna jobbar på Svensk Slöjd i Stockholm)

Ni kommer väl och kikar in i butiken nån dag?

Ronnebygatan 20 i Karlshamn.