När hjärtat klappar lite snabbare

Idag träffade jag det här fantastiska gamla lapptäcket! Eftersom jag själv snöat in totalt på 20-40 tals tyger så visare det sig såklart att en av mina allra närmaste vänner hade denna godbit liggandes i sina gömmor. Det är när jag stöter på sånt här som jag förstår hur mycket jag älskar textilier. Kanske lite sjukligt mycket. För när jag får se sånt här så blir jag alldeles starstruck! Som att få se en kändis och till och med få ta på den!!!

Detta har hänt mig en gång tidigare då jag fick se en riktig jacka från Miao folket i Vietnam. En sådan där tyget behandlats med bla blod, ånga och äggvita för att få den rätta vinrödslila glansiga färgen och har hela halspartiet dekorerat med utsökt vaxbatikmönster i nästan psykedeliska cirklar. Jag hade bara sett en sån på bild innan i en av mina textilböcker, och just den jackan hade jag beundrat och tittat på i flera år. Att då få se en sån jacka på riktigt och till och med få känna på den,...ja det var magiskt!

Då täcket aldrig har gjorts färdigt och saknar baksida så har såklart min hjärna redan börjat göra färdigt det i tanken. Men tidsenliga material såsom bomulls satin och med handsydd kant sydd på baksidan med kaststygn. Att få quilta det för hand och göra det riktigt fint..... Men jag får se vad ägaren säger, hon kanske vill göra det själv då det är en släktklenod.

Här följer iaf några bilder på de fantastiska tygerna som gör mig varm i hela hjärtat!

Såhär ser det ut på baksidan, sytt på det gamla sättet då man sydde fast tygremsorna på ett underlag av lakansväv. Suck....jag är lite kär ;)

I´m inlove with this old quilt. It belongs to friend of mine.