Det bästa som finns är ärvda fina saker. Inget loppisfynd i världen kan vara lika fint som det man har verkliga minnen och känslor till. Som det som ligger på min och makens säng tillexempel. Det fina blåa täcket jag fick av farmor och hade som överkast genom hela högstadiet och stora delar av gymnasiet. Nu har det fått komma fram igen och jag blir lika glad varje gång jag ser det, för då tänker jag på min goa farmor, henner underbara bullar och hennes gamla fluffiga katt "Malin" med krok på svansen. Farfar som rökte cigarr i 40 år och sen slutade tvärt, hans dålig skämt. ( vet du varför man inte har fönsterglas i glasögonen? Dels är dom fyrkantiga och sen är dom ju alldeles för stora,..). Både farmor och farfar har nu börjat bli riktigt gamla och jag undrar ibland hur länge till jag får ha dom i livet. Fina farmor och farfar.
Den här lapptäckskudden är ett annat fint exempel på "ärvt". Den syddes av min mammas amerikanska mamma, Ila. Mamma var utbytesstudent i Colorado i början av 70 talet och bodde då hos Ila, hennes man och en sju helsikes massa söner.Jag minns att den här kudden har legat ute på min våran altan när jag var liten, att jag hade den i sängen i tonnåren men sen packades den undan i nån kartong i någon flytt. Jag hittade den igen av en slump nu när jag var hem över julen och tog såklart med den hem till mig. Nu ligger den där fint på sängen och lyser minnen varje dag.
Här är det fina täcket från farmor och ett annat blått täcke jag fyndat för 10 kronor på loppis.
Vilken fin kudde! Riktigt härliga färgkombinationer. :-)
SvaraRaderaJag är också väldigt förtjust i ärvda saker som man har minnen till. Har flera saker här hemma som kommer från min goa farmor, som jag håller väldigt kärt. Särskilt nu sedan hon inte finns längre. En liten tröst i vardagen blir det.. :-)