Den här stiliga kissen heter August Batman Junior. Han är döpt efter mannen som bygde vårat hus och vi tog hand om honom när han egentligen skulle avlivas. Han hade hittats som hungrig sommarkatt vid stans skateplaza men dom som hittade honom ville inte ta hand om honom så han fick komma till oss istället.
En av hans favorit platser var i fönstret i hallen där han kikade ut på vägen och höll lite allmän koll åt familjen.
På nätterna sov han helst inne hos nåt av barnen.
Han gillade att ta hand om oss. När jag var sjuk i influensan och hade feber i 13 dagar låg han konstant i min fotända av sängen. En morgon när jag vaknade hade han istället flyttat in till mellantjejen. Det visade sig att hon fått feber under natten...
Han var galet matpetig och drog in levande möss i huset stup i kvarten. Dessutom väckte han oss kl 06 varje morgon genom att komma springade och jamandes uppför trappen och tiggde om mat.
I dag när jag satt och skrapade bort rost från bilen på uppfarten till huset så hörde jag en skarp duns från vägen. Jag vänder mig om hinner skymta en bil samt en August som kommer farande som ett skott med en bakkropp som inte alls fungerar. Han flänger och kränger i panik upp till mig på uppfarten,och skriker...
Sen la han sig bredvid mig och ylade ett par gånger. Jag satt där och strök honom över ryggen och sa hans namn om och om igen tills han slutade andas helt och somnade in. Lille Gusten....Det tog bara två tre minuter så var han borta.
Barnen som var hos sin pappa fick komma hem.
Vi grävde en grop på hans favoritplats i trädgården där han brukade ligga i solen om kvällarna och hade uppsyn över hela familjen. Han fick en bit grön sammet att ligga på och barnen lade ner hans favoritsak, en vikt tuss av tidningspapper i snöre, deras finast knappar och de sista blommorna vi hade i trädgården.
Många många tårar fälldes och dom turades om att fylla på med jord.
Finaste lilla August. Vila i frid i katthimlen.
Nämen fy vad sorgligt! Stackars lilla fina katt...
SvaraRaderaSå fint berättat. Så otroligt sorgligt. Kram!
SvaraRaderaHar varit med om samma hemska, ond bråd död och sedan bara borta. vår Findus ligger under vår fläderbuske där han gillade att vara.
SvaraRaderaden där sorgen över våra fina djur. tårar i ögat. kramar till er..
SvaraRaderaLycke
Så sorgligt, så sorgligt. Det är snart 4 år sedan min lilla Cocos-vovve gick samma öde till
SvaraRaderamötes, hon ligger också på sin favoritplats i trädgården. Jag försöker tänka på allt roligt vi hade, istället för att tänka på hur tomt det är. Men jag glömmer henne aldrig, och därför finns hon ju kvar. Det kommer August Batman Junior också att göra.
Fy vad hemskt! Jag lider med er.
SvaraRaderaKära du! Men jag är ändå glad att du fanns där och kunde ge honom trygghet den sista stunden i livet
SvaraRaderaJag var med om precis samma sak för några veckor sedan. Vår lilla Virka blev påkörd här utanför. Det gör så ont när sånt händer, nästan så man inte står ut.
SvaraRaderaSå fint ni begravde lille August, och fint att barnen fick vara med.
Så fint skrivet om en sådan sorglig händelse. Jag blir alldeles tårögd.
SvaraRaderaBeklagar så, många tankar till er och er katt. Det är tungt att förlora ett husdjur, en familjemedlem.
SvaraRaderaÅh vad fina ni är allihopa!! Tack så mycket./ Lina.OJ
SvaraRaderaÅhhhh så fruktansvärt....¨hhh jag vill inte tänka att det kan hända... men ändå skönt för den lille att det gick snabbt---alla tankar till honom och er...kram!
SvaraRaderaFY SJUTTON vad arg jag blir när bilister inte stannar utan bara smiter. USCH! :( det händer allt för ofta. Så vidrigt.
SvaraRaderamvh tove