Äntligen är det vår på riktigt. Scilla, vitsippor, snödroppar, krokus, pingstliljor i rabatterna....
Här är lilla familjen på första loppisen för året i Ronneby brunnspark, även det ett säkert vårtecken. Den här ståtliga eken står vid fiket Mandeltårtan som ligger över ån från Brunnsparken, precis en familj bred. Lagom storlek på träd tycker jag.
Foto: Nisse Stormlod
( Lilltjejen har vikingakappan och hättan på. Hon fullkomligt älskar sina vikingakläder. Ser det som ett gott tecken för framtiden.)
Även på Öland har våren gjort sitt intrång. Ljumma vindar och långa påskpromenader på stranden har det blivit.
Och här i Blekinge har vi ju den traditionella turen till scillahvet!!
Sonen är dessvärre inte med på bilden. I år var han tydligen för cool för att gå ur bilen,...( han är elva,..)
I mitt huvud är det totalt kreativt vårkaos. Det är så mycket jag vill göra att huvudet liksom snurrar och får svindel vid tanken. Lite grann som att fundera på det här med vart rymden sluter och vad kommer i så fall efter det,...
Jag nålbinder sockor just nu, och syr om en vikingatunika som sedan ska färgas samt stickar en tröja...
Sen vill jag testa det här lapptäckes mönstret, samt sy färdigt ett annat täcke jag har liggande ofärdigt..
Jag vill testa detta stickmönster på en tröja plus minst tre olika mönster till..
Och sy ett par sådana här skor på riktigt. Dessa sydde jag i vintras och de var egentligen bara prototyper. Jag har dem som inneskor på jobbet...
Sen ska jag laga min väska som gått sönder, sy minst två par luckbyxor i 1890-talsstil till pojkvännen. Ett par i oblekt hampa och ett par i ull, samt väst. En eller två...
Jag har ideer på en linneskjorta i modernt snitt samt en tunnare ullkappa av min indigofärgade fiskbenskypert och jag har ett tuschlavsbad på gång i vardagsrumsfönstret....
Ja sen ska ju listerna på nya ateljen målas, trädgården rensas, vinterdäcken bytas, tvätten tvättas, jobbet jobbas och livet levas och jag har börjat träna igen.....
Önskar mig fler timmar på dygnet tack!
Du hinner säkert allt du vill. Du är ju snabb dom en blixt .
SvaraRaderaDet där kreativet svirvlet känner jag igen ... Vi ska nog vara tacksamma för det. Det är väl en förutsättning för att kunna inspirera andra till skaparglädje att man känner den själv, har för mig att jag läst här någonstans att du liksom jag jobbar som textillärare (fast mina elever är yngre). Det är ju bra att varva ner bland vårblommorna emellanåt ;).
SvaraRaderaJa precis, jag är textillärare på en folkhögskola här i Blekinge.
Radera