Jag fortsätter gå och springa. Drömmer om fri luft, vandring på hög höjd, oändlig utsikt och konkreta mål. Övar mig på att göra saker som jag är rädd för och växer så det knakar. Även om det är bara jag som hör. Njuter av min frihet , sträcker på mig i min ensamhet och firar mig själv. Bättrar på grunden, lagar sprickor och putsar hörnen.
Det är dags att gå, varken bakåt eller framåt, bara vidare.
Men va? Ska du säga upp ateljén?!
SvaraRaderaÅååå.. Det blå täcket... :-) /pia
SvaraRaderaTack Pia! Jag började på det för flera år sedan. Sytt varenda bit för hand med mall och kaststygn men gav upp och glömde bort det. Fast nu har jag hittat det och gjort klart det äntligen. Ska få bo på sommarstället tänkte jag :-)
SvaraRadera