söndag 4 december 2011

Kompisvagn

Den här fina släktklenoden från slutet av 70 talet har jag som vagn till lillaC.
Jag tycker den är så himla fin med sina små päron på insidan.



Min kompis här också en sån fast i en annan färg.




Visst är dom fina! Jag har hört att det ska finnas en gul/brun variant också, fast någon sådan har jag aldrig sett. Jag tycker så mycket om att hela vagnen är alldeles könsneutral. I detta nedriga " hello kitty och spiderman samhälle" vi lever i nu så måste ja allt vara antingen tjejigt eller killigt. Supertrist. Annat var det på det glada 70 talet minsann ;)


Idag har jag varit på gratisloppis. Det var väldigt farligt. En vän til mig´s mormor har gått bort och alla vi som ville fick komma till mormorns gamla hus och plocka det vi ville ha innan dom körde resten till tippen och röda korset. Vi kom hem med allt möjligt, bla gamla väckarklockor, en fiskhåv, tyg, påslakan, ett rosa 70tals täcke, och ett sminkbord från 50talet med spegel. Det sistnämda fick mellantjejen som länge önskat sig just ett sminkbord. ( fast detta var ju inte ROSA utan i teak...). Farligt med sånna där events. Det slutar likssom med att man måste flytta till ett större hus.


Jag behöver en ny vinterjacka. Tror nog jag ska sy en.

5 kommentarer:

  1. Jaa dom är såå fina! Jag har en liggdel i brun/gult och en sittvagndel i blå/röd :) (eller päronen är vita med röd bakgrund) Fråga: Vad har du för typ av sele? Den jag har är värdelös. Min dotter halkar bara ner med rumpan hela tiden....

    SvaraRadera
  2. jag dom är ju rätt glidiga :)
    jag använder en gammal klassisk sele. tror den är från 90 talet nångång när min syster var liten./lina.oj

    SvaraRadera
  3. Superfina! Jag gillar färgglada, könsneutrala barnsaker. Trist att det blivit som det har blivit.

    SvaraRadera
  4. men guud vilken lyx! gratisloppis **** blir nyfiken på at se allt du kom över. och finfina vagnar *+*+***

    kramar Lycke

    SvaraRadera
  5. Å en sån "loppis" har vi också varit på. Alldeles ensamma. En ensam släkting dog, utan barn och enda släkting var vi, eller min svärfar då och de ville inte ha nåt för de hade redan allt och sa till oss att vi kunde ta vad vi ville. ALLT var fint. Men så blev jag sådär konstig att jag inte ville verka girig och tog bara lite grann. En pianopall, en kristallkrona, en byrå och några ungsfat. Sen såldes lägenheten med alla inventarier. :)
    Vilken härligt underbar ateljé du har!!!!!

    SvaraRadera

Lämna gärna en kommentar, jag blir så glad! Jag läser alla och svarar på dom jag hinner med.

Blog Widget by LinkWithin