Den här stiliga kissen heter August Batman Junior. Han är döpt efter mannen som bygde vårat hus och vi tog hand om honom när han egentligen skulle avlivas. Han hade hittats som hungrig sommarkatt vid stans skateplaza men dom som hittade honom ville inte ta hand om honom så han fick komma till oss istället.
En av hans favorit platser var i fönstret i hallen där han kikade ut på vägen och höll lite allmän koll åt familjen.
På nätterna sov han helst inne hos nåt av barnen.
Han gillade att ta hand om oss. När jag var sjuk i influensan och hade feber i 13 dagar låg han konstant i min fotända av sängen. En morgon när jag vaknade hade han istället flyttat in till mellantjejen. Det visade sig att hon fått feber under natten...
Han var galet matpetig och drog in levande möss i huset stup i kvarten. Dessutom väckte han oss kl 06 varje morgon genom att komma springade och jamandes uppför trappen och tiggde om mat.
I dag när jag satt och skrapade bort rost från bilen på uppfarten till huset så hörde jag en skarp duns från vägen. Jag vänder mig om hinner skymta en bil samt en August som kommer farande som ett skott med en bakkropp som inte alls fungerar. Han flänger och kränger i panik upp till mig på uppfarten,och skriker...
Sen la han sig bredvid mig och ylade ett par gånger. Jag satt där och strök honom över ryggen och sa hans namn om och om igen tills han slutade andas helt och somnade in. Lille Gusten....Det tog bara två tre minuter så var han borta.
Barnen som var hos sin pappa fick komma hem.
Vi grävde en grop på hans favoritplats i trädgården där han brukade ligga i solen om kvällarna och hade uppsyn över hela familjen. Han fick en bit grön sammet att ligga på och barnen lade ner hans favoritsak, en vikt tuss av tidningspapper i snöre, deras finast knappar och de sista blommorna vi hade i trädgården.
Många många tårar fälldes och dom turades om att fylla på med jord.
Finaste lilla August. Vila i frid i katthimlen.