My darling chupa.

När jag var 20 år hade jag dille på folkdräkter från Asien, speciellt älskade jag textilier från Tibet.

På den tiden fanns ju inte google så jag hängde mycket på bibliotek och dreglade över böcker om bla indiska spegelbroderier och vietnamesiska Hmong.folkets fantastiska dräkter.

I samma veva började jag på Kerteminde höjskole utanför Odense och lärde mig att väva. Skolan hade en underbar bok om textilier från Nepal och där i hittade jag bilder på Tibetanska dräkter sk "chupa". Speciellt sherpakvinnorna hade fantastiska handvävda förkläden i kypertvävd ull. ( Manliga sherpas är världskända som de bästa guiderna på Mount everest.) Dessa ränder representerade kvinnans civilstatus samt vilken by hon kom ifrån. Jag blev dödskär! ( älskar ju oregelbundna ränder och färg!!)

Jag till och med vävde ett förkläde själv, så gott som jag kunde tolka den information jag hade.

Eller,..jag vävde faktiskt två. Det ena fick bli ett förkläde och det andra fick bli en kudde. ( har den i uthuset nånstans..)

Igår kom min kompis Magdalena ( fotografen) hem från en tur i norra Indien. Hon hade frågat i ett mail om jag önskade mig något från regionen och jag skrev nåt i stil med "- om du råkar ramla över ett gammalt begagnat sherpa-förkläde så skulle det inte göra något om du tog med det hem".

Och tydligen hade hon tagit min önskan otroligt seriöst för hem kom hon med detta:

Helt fantastiskt!!!!! Jag blev typ bensvag och darrhänt...

Tydligen går det knapt att få tag på förkläden av ull längre då alla numera bara vill ha förkläden av acryl...... så detta hade hon letat efter som en tok. Efter att ha frågat sig fram på en rad lika ställen hade hon träffat en kvinna vars 72 åriga mamma hade detta förkläde i sin ägo. Det hade varit den gamla kvinnans mammas förkläde och var tillverkat på 40-talet. OMG textilporr!!!!!!

Nu ska detta fantastiska förkläde på hänga på väggen i min atelje när den blir klar, så kan jag gå och klappa på det varje dag. Att få känna på något som jag drömt om i 16 år,....det är som att få träffa en kändis. :-)

Borre vikingamarknad, Norge

För en tid sedan hade jag den stora äran att få följa med Halsingarna till Borre vikingamarknad i Oslofjorden, Norge. Den är en av nordens största vikingamarknader och inte alla som vill blir godkända till att få vara med. Som deltagare ska man helst tillhöra ett större vikingasällskap samt bidra till marknaden i någon profesionell form inom tex hantverk. Detta låter kanske hårt, men det skapar en fantastisk marknad. 

Men innan vi kom till Borre stannade vi förbi Tanum och de fantastiska hällristningarna. Jag blir alltid förvånad över hur stora de faktiskt är.

( många av följande foton är tagna av Frans Ekelin)

Väl framme på festivalen blev jag helt tagen av hur vackert det var. Marknadsplatsen låg alldeles intill vattnet bredvid en stor park med flera riktigt stora gravhögar kallat Borrehaugene.

Borre sett från bryggan som gick ut i Oslofjorden.

Det råder stränga regler för den som bor på området. Endast historiska tält i lin eller ull får förekomma.

Såhär såg det ut i Halsingarnas läger.  Spånen på marken la vi själva ut för att marken skulle tåla regn bättre. I vårat läger var vi trespråkiga: svenska, norska och danska.

Vi bodde precis bredvid bågskyttebanan, mycket underhållande. Unga som gamla, tjejer som killar stod och sköt dagarna i ända.

Våran uppgift på marknaden var att visa fram olika hantverk så här sitter jag och brickväver. Detta är mitt sätt att brickväva när man inte kan knyta fast sig någonstans eller har en brickbandsväv. Snurra en del av  varpen runt foten och sitt på resten. Funkar finfint!

Under veckan kunde man också delta i olika kurser. Här är det kursen i vikingatida keramik som dagen efter kursen öppnar sin bränningsgrop. Mycket spännande då många av kärlen brukar spricka.

En av kvällarna var det gille där det bjöds på mat och underhållning. Just här skulle en halvnaken man kärna smör på tid..... minns inte riktigt meningen med det...

Men se så otroligt vackra färger! Det var det bästa med hela festivalen, alla dessa fantastiska kläder! Överallt jag såg var det växtfärgat, handsytt, handspunnet,.... Inga skarpa färger eller illasittande jeans eller grälla sneakers. Som konstant ögongodis. Total hantverksporr!!

Fick inspirations-overload.

Posers. Magnus och Audun.

På marknaden fanns så mycket högkvalitativt hantverk att jag fick dåndimpen. Inga träsvärd eller vikingahjälmar i plast så långt ögat kunde nå. Den här marknaden var verkligen till för de deltagande vikingarna mer än för turisterna vilket var underbart! Men självklart så glömde jag fota allt det fina i ren eufori....

Men här är iaf jag och ben från en val..

Mys...

Jag och mitt bling...

Förvånansvärt nog så var det inte ett dugg jobbigt att bo i vaxat tygtält en hel vecka i regn och norskt rusk. Jag vande mig väldigt snabbt vid att laga all mat över öppen eld, endast gå på utedass och spendera de flesta av dygnets timmar ute under bar himmel. Kanske var det mycket tack vare hela den fantastiska stämningen, eller kanske var det alla fantastiska människor i vackra kläder som droppade gravnummer från Birka som vanligt folk pratar om vädret. Eller mest kanske det var tack vare de fantastiska material mina kläder var gjorda av. Lager på lager av ull och lin och nålbundna sockor med extra tovad sula som höll mina fötter varma igenom alla väder.

Hur som helst var det en fantastisk vecka, och jag är nu så fullproppad med inspiration att jag skulle kunna skapa oavbrutet fram till jul ungefär.

Sedan jag kom hem har jag sytt två ullklänningar varav jag växtfärgat den ena. Jag har också nålbundit färdigt ett par sockor , växtfärgat och sytt en hängleskjol och brickvävt två midjeband.

Och nu snart sticker jag iväg igen...

Kan inte sommaren vara lite längre?

Long time gone

Hej alla fina. Det var väldigt längesedan som jag skrev här, känns det iaf som, men jag har varit ute och flängt som en tok den senaste tiden. Knappt jag hunnit snyta mig mellan varven och tandborsten lämnar inte längre necessären.

Jag har varit i mitt älskade Dalarna två ggr... 

Och rest otaliga gånger till Skåne som vanligt...

Hängt en sväng i Mälarhöjden i Stockholm...

Firat midsommar på Öland....

Samt att jag just är hemkommen från en veckolång vistelse i Norge.

Veckan i Norge tänkte jag att nästa inlägg skulle få handla om . Den veckan var nämligen fullproppad med inspiration och hantverk, men i väntan på det kommer här lite hantverk från två av mina vänner i stället.

Jag gillar ju att omge mig med hantverk som mina vänner gjort. Jag trivs så bra i mitt hem när det känns som att jag är omringad av mina vänner i min vardag. Lite grann som att jag aldrig känner mig ensam. Jag behöver bara ta en kopp thé så är en vän där.

Mina senaste vän-inköp är två koppar. Den första är ett hantverksbyte med min gymnasiekompis Daniel som numera bor i Norge. På den tiden höll vi båda på med konst. Han var en sån där trevlig och rolig jävel som var bra på precis allt. Lärde sig själv spela sitar tex....Numera jobbar han som tapetkonservator, odlar sin egen honung och gör asfina muggar.. såklart. Uppdraget löd att han skulle göra en mugg som representerade mig. Det var allt. Utöver det fick han helt fria händer. I gengäld ska jag sticka honom ett par sockor.

Här är resultatet:

 

Dalahäst, lillaMy, stickning och ett litet gömt kvinnotecken och en sax under handtaget. Totalt älskar den!!! Här är hans hemsida om ni vill se mer.

Den andra muggen var mer en mugg på skoj. Min vän Sanne som jag berättat om innan hade lagt upp en bild på sin instagram på ett fat med en rödskäggig man på och jag såg ju direkt att det där är ju min pojkvän minsann!! Tio minuter senare hade jag lagt in en beställning på en mugg med honom och mig på. En skäggig Frans i randigt linne och rött skägg och en "jag" i min prickiga baddräkt.

Perfekt storlek för söndags thé. 

 

Älskar mina fina nya muggar och dricker thé i dem så ofta det bara går!