Äntligen!!

.......Och som i en handvändning så kom min sömnadslust tillbaka! ( kan det vara så att mina fynd av vintergäck och snödroppar i trädgården har något med saken att göra?) Dessa två plagg har legat i min idé- bank länge länge men inte kunnat ta sig ut ordentligt förens nu. Och plötsligt , när jag nu fått ut dom ur huvet, så verkar dom ha agerat som en slags propp för nu vill jag inte sluta sy igen. Men jag har beställningar som väntar på att bli uppsydda så jag hoppas jag får ateljetid snart igen.

Det här turkosa tyget köpte jag på Gittes stuvkälla i skåne i höstas och det har bara legat och väntat på den rätta klänningsidén. Det är någon slags viscose/bomullsblandning med lite struktur i tyget och himla fint fall. Det blev en liten dansklänning med kort puffärm, krage och klockad kjol.

Sen har jag riktigt länge velat sy ett par retroaktiga hängselbyxor i jeanstyg. Det svåra har varit att hitta något ordentligt jeanstyg som inte är blekt eller stretchigt. Men på Gittes hittade jag detta tyg samtidigt som det turkosa med prickar till klänningen.

Inspirationen har jag hittat bland bilder som dessa på Pintrest.

Jag blev toknöjd! För första gången på väldigt länge så har jag lyckats sy ett par byxor som jag faktiskt gillar. Dom är sydda som en lite vidare grundbyxa med lite längre gren ( så att dom inte ska skava i grenen när man böjer sig framåt eftersom det är hängslen på) Kanten i midjan är helt rak och framstycket på livet är en enklare konstruktion med insnitt taget från en vanlig grundform för liv, där alla insnitt flyttats till att läggas från bysten och neråt.  Knapphålen sydde jag för hand för att få den rätta looken. Väldigt basic och bra,och så jädra sköna!! Tror jag ska sy mig ett par i linne ochså någon gång,...när jag får tid.

Köket

Har ju glömt att visa att jag gjort om köket,...igen. ( jag vet, det är inte klokt..)

Numera är det inte fyra olika grönturkosgrå färger utan grått. Väggarna har fått pärlspont, nya hyllor och en ny lampa har flyttat in. Hello torpkök! Känns ibland som att det inte är jag som bestämmer hur det här huset ska forma sig. Mer som att det är huset självt som liksom säger " jag vill inte se ut såhär, testa nåt annat". Eller " nice try,... men det är inte riktigt så jag vill se ut, prova det här istället".

Jag får bara hänga med i svängarna verkar det som.

Luckorna är målade med linoljefärgning i en blandning av ardbeggreen, svart och zink/titan vit.

Väggen är också målad med linoljefärg som är blandad av zink/titan vit, italiensk umbra och guldockra.

Igår var det ju alla hjärtansdag som alla vet, så jag tog tillfället i akt och skrev denna försynta status:

Det tog inte många minuter så knackade det på dörren och finaste Nisse stod utanför dörren!! Med hjärtformad choklad och rosor!

Jag tror att jag har de bästa vännerna i hela världen :-)

Nisse och hans fru Lisa håller för övrigt på att renovera en 1700-tals gård här i trakten och jag tror det kommer att bli fantastiskt när det är klart.

Gå gärna in här och kika.

Nu är det sportlov som hägrar. Idag har jag barnen så vi ska vara hemma och mysa. ( det är typ storm ute med tillhörande horisontalt slaskregn så ut vill jag inte) I morgon kommer Kimsallabim hit och senare kommer pappsen ner från dalarna för att härja med kidsen. Tror minsann det blir ett trevligt lov!

Sytt, faktiskt..

Lite har det ju faktiskt blivit till i ateljén ändå. Som dessa två klänningar till tjejorna här hemma.

Tyget köpte jag för evigheter sen i Stockholm, sen har det bara blivit liggande i ateljén. Det blå/röd/vita har vi ett nattlinne i från 70-talet i här hemma, så när jag såg det i nytryck blev jag lite nostalgisk.

Först fick stortjejen sin klänning. Hon älskar klänningar man kan snurra med så denna blev en sann succé.

Helcirkeljkol ska det vara såklart.

Men nu blev ju lillsyrran grön av avund. Skulle inte hon också minsann få sig en snurrkjol?!

Jodå, visst gjorde jag en till. Fast det blir ju inte så mycket tyg i en så liten helcirkelkjol, men hon verkade bli nöjd. Nu kan dom snurra i kapp här hemma.

Var för övrigt i ateljen idag, fast jag var ungefär så trött som på bilden här så jag sydde inte riktigt i samma takt som jag brukar..

 

Och sist men inte minst måste jag bara visa denna fantastiska matchning.

Köpte denna lilla broderade väska i Köpenhamn för någon vecka sedan. Den är jätte gammal och till och med allt det svarta utgörs av korsstygn. Helt galet!

Tänkte när jag köpte den att jag nog aldrig skulle hitta ett bra tillfälle att använda den, utan bara beundra den upphängd på en vägg eller nåt. Men nu i helgen var jag på en folkmusikfestival  i Olofström och matchde denna lilla skapelse till min blommiga klänning. 

Funkade ju hur bra som helst!

I Köpenhamn blev jag och mina elever för övrigt utslängda från en vintagebutik.. 

That´s a first!.. Dit går jag nog aldrig igen. Otrevligare butiksinnehavare får man leta efter. Blä!

Vabruari

Hejsan alla fina. Vabruari har börjat och vi har redan överlevt årets första omgång kräksjuka och förkylning.

Livet rullar på, ibland alldeles för fort, ibland för långsamt. Som vanligt. Barn som bråkar, en exman som inte har orken så att jag måste orka för fem. Fortfarande en sjukskriven kollega och noll ateljétid. Har precis blivit färdig med att laga Kimzallabims gamla favvo jeans. Det tog mig 1½ månad......

Nu vill jag har vår och äventyr. En danmarksresa med finaste A hägrar. ( vi ska dricka öl, rumla runt , prata danska och bara vara..) Jag vill ha klarhet i vad som händer när mitt vikariat på skolan tar slut, vad jag ska blicka fram emot. För det är det jag vill nu, blicka framåt. Mot sol, fräknar och lätta klänningar. Nya äventyr och bekantskaper. Nya liv att dela. När jag ser tillbaka , nu när jag rest mig och fått perspektiv, så känns det som att jag levt de senaste åren i något slags medeltidsmörker. Där varenda dag bara handlade om att hålla näsan över ytan och skrapa ihop så mycket sömn jag kunde för att palla ända tills kvällen .Närjag läser mina gamla dagböcker så känner jag knapt igen mig själv i vad jag skrivit. Var det där verkligen jag som var sådär trött, tvivlande och ensam?  Det liv jag lever nu känns som en blomsteräng i jämförelse. Jag vill gärna fortsätta leva såhär ett tag till.

 Jag gillar också att bli äldre har jag märkt. Den där grunden som kommer med åldern och erfarenheterna.

Dessutom tycker jag att jag är snygg med lite begynnande rynkor :-)