Det är bra med gamla familjeställen. Jag har länge undrat vart allt mitt gamla porslin fanns. Det som jag hade i min första lägenhet som jag flyttade till som sjuttonåring. ( ja sen blev det en massa folkhögskolor , jag flyttade och allt stuvades undan både här och där)
Det som jag bla köpte i den stora ladan Kvartinge utanför Stallarholmen. Den ladan var helt underbar. Där fanns allt! Kyrkbänkar på flera meter, stora herrgårdsspeglar, gamla tandläkarstolar, en stor skomakarbänk med tusen lådor fulla med allt från udda bestick till nycklar och frimärken. Porslin kostade 2kr/tallrik minns jag. Jag tror att denna lada fortfarande finns kvar men jag tror att priserna har förändrats sedan jag var där. (ca 1997)Då var det ju inte ett dugg populärt med second hand eller loppis...åh ljuva minne :)
När jag rotade runt i källaren här på gården igår så hittade jag lite av porslinet gömt längst inne i hörnet på vårat "överblivet kökskrafs" skåp. ( plus mormor och morfars gamla kobratelefon)
Vilken lycka!!
Tallrikarna är Röstrand visar det sig, dom heter Citron.
Kopparna och faten står det inget på, men jag vet att dom inte hör ihop från början.
Fast det tycket inte jag gör nåt.
*************
Yesterday I found some of my old china in the cellar of our summerhouse.
Long time no see :)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Å jag älskar när saker inte slängs och blir kvar. Mina föräldrar har ett sommarhus som alltid varit proppat med saker på vinden och i vedbon. Det har liksom varit betryggande. En skattkammare att ösa ur. Så plötsligt under några dagar fick min pappa värsta rensarivern och städade och SLÄNGDE en massa saker. Det fanns en grön ritkigt gammal cykel som min morfar cyklade omkring på med gamla stora ballongdäck och den hade jag jättelänge tänkt ta hem och bara ha som prydnad. Fast jag hade visst inte sagt den tanken till pappa. För han hade humpat den på tippen!!!!!!! Det grämer mig enormt!
SvaraRaderaDe fina kopparna är Arabia och jag tycker jättemycket om dem. Tror mig minnas att faten är helgula på ovansidan (förutom kanske i själva skålen där koppen står, den är nog vit.)
SvaraRaderaqvartinge är nu mera som en vanlig, med enorm antikaffär sen sonen tog över. De enorma drivorna med grejjer har städats upp. Utvecklig. Typ.
SvaraRaderanej vad trist! det som var ett så underbart ställe!! man kunde ju fynda vad som helst där. min mamma hittade en nyckel som passade till fasters gamla skänk bla../lina.oj
SvaraRadera